Ystad Military Tattoo

Nu har min älskling åkt tillbaka till värmen igen. Jag släppte av honom tidigt igår morse på Svågertorp. Det är alltid lika jobbigt att vinka av honom och inte veta när vi ska ses nästa gång. Nu hoppas jag att det bara är tre veckor tills vi träffas igen och då slipper jag vinka av honom när han åker eftersom jag då själv ska åka med ner.

Kvällen innan han åkte gick vi och handlade lite småsaker som inte finns där nere. Tyvärr hade han inte så stor resväska med sig så han fick inte plats med så mycket. Värre blir det när jag ska åka ner, jag vet inte hur vi ska få plats med allt!

Igår kände jag mig lite deppig efter att jag lämnat av G så jag gick hem och la mig och vilade en stund. Senare på kvällen fick jag frågan om jag ville följa med till Ystad och se på Ystad Military Tattoo. Det är ju inte precis något jag själv skulle få tanken att köpa biljett och gå på så jag tänkte att varför inte. Blir man bjuden på en god middag och sedan får en gratis biljett så kan jag ju ändå gå. Tiden går då snabbare och jag får något annat att tänka på än att jag saknar min älskling.

Sagt och gjort så åkte vi till Ystad. Först gick vi till min brors restaurang och åt middag, jag valde en för dagen speciell Tattoo meny som var väldigt god. Efter middagen begav vi oss mot arenan för att hitta en parkering. Som tur var gick det väldigt smidigt och vi hittade en plats inte alltför långt bort. Sedan gick vi för att leta upp våra platser och inte helt oväntat var medelåldern på evenemanget ganska hög men så klart fanns det en och annan yngre i publiken med.

För er som inte känner till Ystad Military Tattoo så är det en millitär musikuppvisning i paradform. I år var det sex länder som var med, det var musikkårer från Sverige, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Norge och Malaysia. Som tur var så var vädret ganska bra, det blåste inte så mycket och det var uppehåll. Tyvärr var det dock en aning kallt vid slutet av konserten. Även om det inte är denna typ av musik jag brukar lyssna på så var det faktiskt ganska trevligt att titta på. Det är fantastiskt att de kan gå och spela i takt så många på en gång. De som var bäst var skottarna med sina säckpipor och den malaysiska musikkåren för att de var så annorlunda och hade några kampsportskillar som uppträdde i asiatiska kläder. Jag måste säga att de sämsta var svenskarna som var så tråkiga.