Idag har varit en hektisk dag som inte liknar många andra dagar. Tyvärr strular bloggen lite så jag kan inte ladda upp bilderna från lägenheten men jag lovar att lägga upp dem så fort det bara går.
Efter min dagliga morgonpromenad tillsammans med K gick jag hem och började förbereda inför flytten. Jag har packat ner en del kläder som jag vet att jag inte kommer använda de närmsta dagarna, plockat undan en massa andra personliga saker som jag är rädd om och som vi själva kommer ha hand om när vi flyttar. Resten tar ju flyttgubbarna hand om och packar ner i lådor och flyttar till nya lägenheten. Vid tre tiden gick jag för att möta K då jag skulle visa henne vår nya lägenhet. Hon tyckte den var väldigt fin och tyckte det var lite roligt att vi nu kommer bo ännu närmre varandra :) Efter lägenhetesvisningen gick vi för att ta en fika på Costas och diskutera vår Coffee morning grupp som vi snart ska starta tillsammans. Vi har tänkt att samla lite folk varannan vecka för att fika, prata och utbyta kontakter så idag satte vi upp lite mål och pratade igenom vilka vi ska bjuda in. Efter en stund anslöt sig även en annan väninna till oss som var lite små sur på mig för att jag missat hennes samtal,haha. Vi tre satt sedan och pratade ett par timmar innan K var tvungen att gå hem. Min andra väninna och jag satt kvar och pratade ända tills det började skymma då det blev ganska kallt.
Min vän gjorde en väldigt fin sak för mig idag då hon mitt på en parkering någonstans här i Dubai bad för mig. Jag berättade en väldigt jobbig och personlig sak för henne och hon kramade mig och bad för mig. Jag tror aldrig jag har varit med om att någon bett för mig och inte på ett så fint och personligt sätt heller. Det kan låta konstigt för er men det kändes faktiskt väldigt naturligt, uppriktigt och ärligt. När jag gick hem efteråt tänkte jag på hur mycket mina vänner betyder för mig. Jag har några få vänner som står mig närmre än andra, några finns hemma och några finns här. Vännerna hemma har jag ju känt mycket längre än dem här och de har funnits så länge att jag vet att de kommer finnas länge till då vänskapen har hållit trots att vi ibland har befunnit oss långt från varandra och i olika stadier av våra liv. Jag hoppas att de vännerna vet hur mycket jag uppskattar dem även om vi tyvärr varken kan träffas eller prata så mycket nu när jag är här. Jag försöker dock alltid att träffa dem när jag är hemma men jag önskar alltid att jag hann träffa dem mer än vad jag hinner med. Deras små ord gör mig så otroligt glad när de säger att de saknar mig, att de är glada att jag ska komma hem så att vi kan ses och så vidare, det värmer verkligen. Jag tror att jag under min tid här verkligen har börjat tänka så mycket mer på dem och vad de betyder för mig.
Mina vänner här i Dubai betyder så klart också mycket för mig men vänskapen här är lite annorlunda. Då vi umgås mycket mer intensivt här än man gör hemma lär man känna varandra snabbt och många gånger har man ju bara sina vänner att kontakta om något händer en då våra män jobbar långt bort och är svåra att få tag på. Livet här är ju även väldigt annorlunda jämfört med hemma så att ha någon att prata med och som förstår livet här är enormt viktigt. Tyvärr är det inte alltid lätt med nya vänner då jag gått på nitar då personerna inte visat sig vara ärliga och äkta utan gömt sig bakom en falsk fasad och då märker man vem som är ens verkliga vänner. Tyvärr är folk här väldigt avundsjuka och tävlingsinriktade och bryr sig bara om vem som bor var och vem som känner vem och bryr sig inte om äkta vänskap vilket är mycket tragiskt då man en dag kommer behöva de vänner som verkligen bryr sig och inte de som bor finast, har flest mäktiga vänner eller har mest pengar!
Genom detta inlägg vill jag därför tacka mina fina vänner, särskilt de hemma i Sverige som jag inte hinner ses så ofta men som ändå står ut med mig, för att de finns.
Inlägg
